Kategoriarkiv: Okategoriserade

Nytt decennium på ingång

30 dec 2019. En isbana är byggd runt Axel Ebbes skulptur “Sjöormen” på Stortorget i Trelleborg. Var där med barnbarnet 5 år. Hade glömt hur svårt det är att röra sig på skridskor. Härligt att röra sig över isen i mörk stad i lampors sken, musik från högtalare, en del barn for fram säkert och elegant, de flesta sprätte vilt med benen och vinglade fram med föräldra- eller syskonstöd. Jag minns hur jag och min pappa åkte skridskor långt ut på Bråvikens frusna vatten, i norr fanns farliga rännan, uppbruten för fartyg på väg in till Norrköpings hamn, vi körde…

mörker november

22 nov 2019. Mörkret tynger. Korta dagar även i Los Angeles, talat med dottern som berättade att där var mörkt när hon stiger upp och redan halv fem går solen ned. Där också. Här har vi inte sett solen på länge. Senaste krönikan handlar om avlopp. Att ordna avlopp är en civilisationens förutsättning, när många människor bor tätt ihop. Vedervärdiga latrintömningar än idag i indiska storstäder. I Sverige släppte vi ut allt avloppsvatten, orenat, i sjöar och vattendrag, så sent som på 1960-talet. Madeleine Brandin: Vatten och avlopp är ingen skitsak

23 okt 2019 höst

Onsdag den 6 nov är jag inbjuden att tala för föreningen Swea på Rådhuskällaren i Malmö. Det ska handla om skånska värderingar, hemkänsla och arkitekturpoesi. Är inne i en skrivperiod med romanen om fröken Husgafvel. Med en karta till hjälp placerar jag ut de olika bygglovsärendena i Brandeborgs kommun. Lustfyllt att skriva, men den stora textmängden är svårhanterlig.

nya krönikor

19 sept 2019. Här är rubriker till mina senaste krönikor publicerade under sommaren. Länkar till dem finner du under fliken ARTIKLAR här ovan. “fönster är husens ögon“, “Dit gentrifieringen inte når“, “Skånska värderingar“, “Tyngd och lätthet“, “luftombyte genom självdrag“, “Blixtrande nyheter“

september 2019

Har badat nedanför mitt hus, eller doppat mig hastigt, mjölkvitt vatten. Härligt. I höstens klara ljus. Snart bokmässan i Göteborg, min son Axel Brechensbauer ska framträda flera gånger med sin bok “Saker vi skapar”. Sedan resa till Korfu, ser fram mot det, känner mig förunderligt stressad. Boken Aktersvall, blir den av eller ej, i år eller nästa år?

Gästinlägg på “Ditt eget rum”

1 aug 2019 “Vi skriver för att fånga våra tankar. De flyger så luftigt, splittras som molntussar och fördunstar, först när vi fångar dem i ord blir det vi varit med om verkligt. Att skriva är att fästa något vid fasta marken. När inget annat är kvar är våra minnen verkliga och de är våra, det man minns finns. Vi tänker med ord. Att skriva är att tänka, att måla är att känna. Våra liv kommer inte ur inget, det är långa historier. Att berätta är att göra det tydligt. Vi skriver för att förstå våra egna liv, samtidigt deltar…