28 sept 2014. Mörkret känns redan tungt. Fast jag badar ännu i havet. Kört över Söderslätt med dess byar, det skänker mig stor glädje. Var i Lilla Isie kyrka, jag gråter alltid. Varför? En längtan? När jag kom hem hade taggiga buskar plötsligt slagit ut med en handfull stora röda rosor och tre gula.