18 juni 2012
Ord är förunderligt starka. Det vet alla som fått en reprimand. Det kan göra förtvivlat ont. Plötsligt sänks hela ens stämningsläge, man vet inte varför, så kommer man på, det var ju för att hon sa… Medan ett uppmuntrande ord kan lyfta dagen. Min mamma brukade säga att har du en impuls att säga något snällt till någon, så gör det!
Ord är inte harmlösa. I så fall skulle de inte eldas upp. Men alla ord bits inte. Att få välsignelsen i kyrkan är en nåd. Och tror man inte på att de orden har en kraft, bär på något, så är det inte heller något att vara rädd för, då rinner de bara över en, som vatten. På tal om skolverkets instruktioner till prästerna när skolavslutningar hålls i kyrkan. Så får det faktiskt inte gå till. Tryckfrihetsförordningen finns i vår grundlag. Detta skriver jag om i den krönika som publiceras i Trelleborgs Allehanda i morgon.