Välkommen till Arkitekturpoesi!

Skriver nu krönikor varannan onsdag i Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehanda. Föreläser om nya boken ”Biologiska sviten”. På denna hemsida kan du  läsa mina artiklar, du kan boka en föreläsning eller en guidad tur, beställa ett arkitekturuppdrag, köpa en bok. Klicka på rubrikerna här ovanför eller bilderna i högerspalten så hittar du mer information.

 ”Observationer från sydlig utpost” Här under finns löpande kommentarer om livet, kärleken och döden, senaste överst. Välkommen in!


Sommar, ja verkligen sommar

26 juni 2018 Jag är lyckligt lottad som bor på en strand och kan gå fortfarande iklädd nattlinne till ett morgondopp. På fm klart ljusblått stilla vatten, senare vände vinden till ostlig och det kom in brunt vatten, som i min barndoms insjöar runt Finspång. Allt så vackert och levande nu, fåglarna sjunger som galningar, svalor svirrar när solen går ned, fladdermus och igelkott syns runt knuten.

 

Två målningar av vinterlandskap och mångata Östra stranden

16 juni 2018 Idag invigdes två stora målningar av Johan Falkman på Norra Kapellet i Trelleborg. Målningarna har han gjort här på stranden utanför mitt hus. Ca 120 personer kom och lyssnade och såg på föreställningen Samtal med döden. Börje Ahlstedt och Dan Ekborg reciterade, Britt Louise Håkansson sjöng, Carl Adam Landström orgel, Julia Werup läste en egen dikt, jag läste en dikt av Ola Hansson. Johan Falkman talade själv och kyrkoherde Gustaf Centervall inledde.

En lagad spricka kan vara sakens vackraste del

16 maj 2018 Tankar i valtider

En urgammal japansk broderiteknik bygger på att man lagar utslitna och nötta tyger med nya lager av tyglappar som sys fast med små stygn. Tekniken kallas Sashido. Vackra mönster som sys med nål och tråd i små förstygn gör lagningarna till dekorationer.

Man kan göra sashiko idag genom att laga trasiga kläder så att det blir ett ornament som lyfter plagget, i stället för att försöka göra lagningen så omärklig som möjligt.

När keramik och porslin går i kras betraktar vi föremålet som kasserat. När japansk kejserlig keramik gick i kras så lagade man med guld och silver och lack. Sprickan blev finare än det ursprungliga kärlet. Lagningen skulle inte göras osynlig, utan blev en speciellt skön och utstickande del av föremålet. Att använda föremål innebär att de nöts, att visa sprickor och reparationer påminner oss om händelser i vårt eget liv. Kintsugi, som lagningen av keramik kallas på japanska, visar att vi kan acceptera förändringar och ödet som aspekter av mänskligt liv och existensens villkor. Önskan är inte att dölja skadan utan att lysa upp den och visa hur det går att reparera.

Jag tänker på politik, på politiker och partiprogram. Växlingar, skiftande förhållanden och ändrade ståndpunkter, sådant som alla människor är mottagliga för, kan inte vara tydligare än i brotten, i det splittrade, när det går i kras. Att visa reparationen, att lyfta fram processen i lärandet, att acceptera att man ibland måste ändra sig kan ge respekt. Skönhet beskrivs ibland som något som är ofullständigt, ofullbordat och förgängligt. Som livet självt.

Politik ska ge ramar för våra liv. ”There is a crack in everything, it´s where the light gets in”, så diktade han, Leonard Cohen. Politiker är människor. De ska förstå människor. Då förstår människorna deras tillkortakommanden och deras reparationer. Det finns sprickor inom och mellan alla partier både lokalt, regionalt och på riksnivå. Sopa inte skärvorna under mattan utan laga sprickorna med guld.

Vitruvius och Palladio

3 april 2018 Har just skickat iväg en krönika till TA och YA (planerad publicering 5 april), där jag bl a skriver:

Påsk innebär konstrunda, att träffa släkten och måla ägg, eller att dela mysteriet med Kristus död och uppståndelse, allt beroende på vem man är. Några decennier innan Kristus gick på jorden arbetade arkitekten och ingenjören Vitruvius under Roms kejsare Julius Ceasar och senare under Augustus. När Vitruvius fick pension skrev han ”Tio böcker om Arkitektur”

Han skriver om staden i termer av sundhet och försvar, om människans värld och hennes kroppsmått. Han skriver om byggnadsmaterial och deras egenskaper, om hur man finner vatten, dess kvantitet och distribution. Han beskriver grekernas byggnadskonst, tempel och kolonnordningar, som utvecklats vidare under romarriket.

Han ritar och berättar om mötesplatser för allmänt bruk, hamnar, torg och badanläggningar, teatrar och promenader. Hänsyn ska tas till hållbarhet, ändamålsenlighet och skönhet. Det kunde vara taget ut ett planprogram 2018.

 

Han lär ut om tegel och hur man bygger murar. Om stengolv i olika skikt, om välvda innertak, släckt kalk till stuck och puts. Om väggmålningar. Om tillverkning av olika färgpigment, cinnober och svart, som man gör av sot. En arkitekt måste ha kunskap om geografi, geologi och anatomi.

 

Varför nu detta tvåtusen år senare? Kanske just därför. Det kändes så upplyftande att läsa att människors liv och brukande av det byggda är sig likt genom århundradena. I en värld av ”fake” är något stabilt, som en husgrund och en kalkmålad vägg.

romanbygge

28 febr 2018. Att skriva en roman är för mig att försätta mig i ett kontinuerligt flöde av tankar kring projektet, att hela tiden skriva (även om jag har svårt för det, det är som att tentaläsa, jag hittar på tusen ursäkter, som att köra en tvättmaskin, lösa ett korsord osv), några ord eller rader då och då, att bygga ramverket, det är ett himla bygge!
Till skillnad från poesi, som jag älskar att skriva, det är snabbt, omedelbart, färdigt! Men nu ska romanprojektet bli klart under våren!

Idag snöoväder, jag har skottat på utfarten, men plogbilen har inte kommit än till min lilla grusväg. En uppburrad koltrast sitter i min rosenbuske och äter nypon i kylan. Minus 7 grader, det blåser och det snöar mellan solstrålarna. Allt är dolt under ett tjockt snötäcke, tak, trädgårdsmöbler. brevlåda och marken förstås.

konsonantdans

9 febr 2018 Här kommer fyra dubbelkonsonanter. Gå torrskodd över vattenpussar. Nu minusgrader och snö en vecka, fin vinter, soliga dagar.

Vad hus, byar, städer, gator är

31 jan 2018 Snart kommer en ny hemsida, mobilanpassad! Här regnar, igen, jorden är mättad med vatten, pölar på vägen och framför dörren till sjöboden/ ateljén. Vad har jag gett mig in på? Ett nytt romanprojekt, jag sorterar texter, lägger upp struktur, det är ett stort arbete, ett jättepussel. Jag tänkte ett tag, är detta vad jag vill, jag som mest är poet. Men samtidigt, det är ett bra projekt, det har förutsättningar att bli en bra bok, det är också en angelägen privat uppgift, mitt yrkesliv penetreras och kommer på pränt, jag märker att det kommer att handla om mycket mer, om glädjen och lyftet som kultur ger, om andlighet, om vad hus, städer, byar, gator egentligen är.

Sju nya krönikor

11 dec 2017 Har lagt upp sju nya krönikor på den sidan! Första snön i Trelleborg idag. Stora bränder i Los Angeles, där dottern läser vid UCLA

svarta fåglar

1 dec 2017 Stora flockar av svarta fåglar svirrar över jorden upp mot himlen. Och sedan hundratals gäss, som skrikande flyger, plogar, i V-formade mönster, ut över havet. En plötslig snabb strimma av solljus som lyste upp hela gården, ladan lyste röd och vita putsen var gyllene och mjuk.

Det har regnat och blåst mycket, eldat i kaminen.

Läsa och skriva

8 nov 2017. Läser just nu Amos Oz bok Judas, Oliver Sachs Tacksamhet, Lennart Sjögren De gömda trädgårdarna, Sebalds samlade produktion, Elisabeth Rynells nya Hitta hem, har avslutat Susan Faludis Mörkrummet, ska läsa Ishiguris De otröstade, Kallifatides senaste .. Och så skriver jag. Krönikor till ledarsidan i TA och YA varannan vecka, trots att TA nu gått över till tredagarsutgivning, ska även ha en serie med arkitekturkritik i TA ”Utblick stadsmiljö”. Skriver på Anna Ukrainas bok del 2, på ”Fröken Husgafvel”. Och så några dikter då och då.

Klicka för att läsa Madeleine Brandins böcker.
las om Madeleine Brandins förelasningar.
Madeleine Brandin anordnar olika aktiviteter. Klicka och läs mer.
Madeleine Brandins bilder.

Arkiv